Längst in i undersökningsorten på 1 375 meters nivå står LKAB:s medarbetare och knackar ut borrkärnor ur en innertub. Det är här svaret ska komma om Kirunas och LKAB:s framtid.
Arbetet med att driva undersökningsorten har pågått under hela året och kommer att fortsätta en bit in i 2020. Totalt ska 1 400 meter drivas. Med Kirunas hårda berg är det en utmaning.
LKAB:s prospekteringsavdelning har sju diamantborriggar för provborrning, varav tre redan är placerade i början av den nya undersökningsorten.
– På sikt räknar vi med att ha totalt tio riggar, vi satsar stort nu och har mycket arbete framför oss. Vi ska borra långt över 100 000 borrmeter för att kartlägga fyndigheten norrut. Varje rigg kan borra i genomsnitt 800 meter per månad, säger Anders Edlert som är gruppchef på prospekteringens borrtekniska del.
Nere vid borriggarna är det varmt och fuktigt, man har just börjat borra för att ta fram ny information om den tänkta fyndighetsfortsättningen. Några så kallade innertuber från den förra borrsekvensen ligger färdiga att tömmas och sorteras in i uppmärkta trälådor. Han knackar med en hammare på en av tuberna och borrkärnorna trillar ut.
Borrkärnorna förs sedan upp till ytan där de undersöks av LKAB:s geologer som sammanställer proverna med övriga undersökningar.
– Arbetet har gått väldigt bra så här långt, de som har drivit undersökningsorten har gjort ett effektivt jobb. Ännu har vi inte tillräckligt många borrkärnor för att få en tydligare bild, men det är på gång. Det är spännande, säger Karin Lindgren som är gruppchef för gruvnära prospektering i Kiruna.
Under 2020 kommer ett stort antal hål att borras i det intressanta området. Totalt handlar det om mer än 250 000 borrmeter. Av detta kommer en tredjedel att borras från markytan, bland annat på flera platser i centrala Kiruna.
Kamp mot klockan
Fyndigheten som bryts idag beräknas räcka till mitten av 2030-talet. I många andra branscher är det en relativt avlägsen framtid. För LKAB är perspektivet ett annat.
Beslut om en eventuell utbyggnad av Kirunagruvan behöver fattas i mitten av 2020-talet. Då kan utbyggnaden, som innebär ett helt nytt produktionssystem, vara färdig lagom till att den nuvarande fyndigheten är slut. Det är därför det är så bråttom.
– Vår absolut största utmaning är tiden. Vi har inte råd med alltför många förseningar, säger Pierre Heeroma, direktör för prospektering, strategi och affärsutveckling på LKAB.
I slutet av 2022 hoppas LKAB ha klarlagt om det finns potential för en miljard ton i mineraltillgång. Nästa steg blir att utreda om tillgången går att bryta. Parallellt måste en rad analyser, exempelvis av malmkvalitet och kemisk sammansättning, göras.
Om malmen liknar dagens malm i Kiruna blir det lättare, men den kan lika gärna se annorlunda ut. Järnhalten kan variera, liksom den kemiska sammansättningen.
– Det svåra är att man i förväg inte vet vad man kommer att hitta, ibland är det mer komplicerat att göra en produkt av malmen vi hittar. Dessutom måste vi hitta en lösning för hur den ska brytas rent tekniskt och på ett ekonomiskt lönsamt sätt, säger Pierre Heeroma.
Parallellt med prospekteringsarbetet pågår utvecklingsinitiativet SUM i en annan del av Kirunagruvan. I ett område som kallas Konsuln finns nu en testgruva som kommer att börja användas skarpt under 2020. Planen är att framtidens gruva ska vara koldioxidfri, digitaliserad och autonom. I Konsuln ska bland annat batteridrivna och förarlösa fordon testas och utvärderas. Om det blir en utbyggnad av Kirunagruvan, mot ännu större djup, kan tekniken komma väl till pass.
1Borrning mellan befintliga borrhål.
