Drivkrafter för industriell omställning

Metaller och mineral behövs för att bygga infrastruktur och byggnader samt för höjd levnadsstandard och hållbar utveckling världen över. Samtidigt behöver de globala utsläppen av växthusgaser minska drastiskt, en nödvändig klimat­omställning som skapar möjligheter att stärka vår konkurrenskraft.

Ekonomisk tillväxt och demografiska skiften

Ekonomisk tillväxt, befolkningsökning och urbanisering driver efterfrågan på metaller och mineral. Idag bor över hälften av världens befolkning i städer, en andel som väntas öka till närmare 70 procent till år 2050. Det ställer krav på infrastrukturinvesteringar samtidigt som efterfrågan på konsumtionsvaror ökar. Enligt prognoser kan vi ha cirka 1,8 miljarder nya konsumenter i den globala medelklassen år 2030 – vilket även ökar belastningen på planetens resurser.1

DRIVER EFTERFRÅGAN

+50%

Efterfrågan på stål förväntas öka med nära 50 procent till år 2050.2

Klimatförändringar och begränsade resurser

Efterfrågan på hållbarhet och ansvar ökar genom hela värdekedjan, från råvaror till slutprodukter. Inom industrin ställs allt högre
krav på resurseffektiva produktionsprocesser och lösningar för att hantera avfall. I fokus står inte minst energifrågan och behovet
av att fasa ut fossila bränslen.

DRIVER INDUSTRINS OMSTÄLLNING

1/4

Järn- och stålindustrin står för sammanlagt en fjärdedel av den globala industrins koldioxidutsläpp.3

Industriell trend

lkab:s respons

Förnybar energi ersätter fossilt
Omställningen inom industrin är till stor del en fråga om energi, där tillgången till förnybar energi utgör en begränsning. Till skillnad från många andra länder har Sverige en relativt god tillgång till fossilfri energi vilket stärker svensk industris förutsättningar. En
övergång till förnybara energikällor kräver en omfattande utbyggnad av den globala infrastrukturen, vilket i sin tur även väntas öka
efterfrågan på järnmalm och stål. År 2050 väntas hälften av den globala stålproduktionen ske i elektriska ljusbågsugnar (EAF, electric arc furnace) istället för i masugnar. På marknader med rikliga naturgasresurser är ljusbågsugnar redan vanligt förekommande, eftersom processen nyttjar naturgas i stället för koks. Koldioxidavtrycket är cirka 50 procent mindre med denna teknik. I Europa är masugns­tekniken dominerande, vilket innebär att de europeiska stålbolagen står inför ett än mer omvälvande skifte.
Fossilfria processer och energieffektivisering
Olja och kol måste ersättas med fossilfria alternativ som el från vind, vatten eller solkraft. Ambitionen inom järn- och stålindustrin är
att utveckla en process som nyttjar vätgas i stället för kol för en fossilfri stålproduktion och för det krävs banbrytande teknikutveckling. En utveckling av järnmalmsverksamheten mot koldioxidfri järnsvamp (DRI/HBI) innebär att LKAB ökar förädlingsgraden, samtidigt som utsläppen av koldioxid minskar eftersom järnsvamp innehåller mindre syre som behöver oxideras bort i processen till färdigt stål. Energieffektiviseringar inom LKAB sker till exempel genom att återanvända varmt vatten i produktionen och genom energisnål utrustning. Att modernisera anläggningarna påverkar även och en jämn produktionstakt ger en stabil energianvändning.
Ökad komplexitet i utvinningen
Att säkerställa den långsiktiga tillgången till råvaror blir mer utmanande för den globala gruvindustrin. Det handlar exempelvis om tillgång till vatten och energi, minskande malmkvaliteter och ökade infrastrukturkostnader för gruvor på allt mer avlägsna platser och övergång till gruvbrytning under jord när ytnära malmkroppar brutits ut. LKAB har en hög malmkvalitet men måste stå redo att konkurrenskraftigt bryta malm på större djup.
Autonom och digitaliserad brytning
Effektiva produktionsanläggningar och produkter med klimatfördelar bidrar till förbättrad konkurrenskraft för LKAB trots
ökade brytningsdjup i gruvorna. Efter år 2030 ska LKAB stå redo att bryta järnmalm djupare ner i gruvorna och ett intensivt
arbete pågår för att utveckla och bygga ett effektivt autonomt produktionssystem, som är koldioxidfritt och med högsta säker-
heten.
Cirkulär ekonomi
Den cirkulära ekonomin innebär en övergång från linjära affärsmodeller, där produkter tillverkas av råvaror som används och sedan kasseras, till cirkulära modeller där resurser återanvänds. Utöver återvinning av skrot för stålproduktion ökar intresset och incitamenten för att tillvarata och förädla restprodukter från produktionen som resurser.
ökat resursutnyttjande
Förädling och utveckling av biprodukter som ger ökat resursnyttjande stärker lönsamheten och skapar nya affärsmöjligheter.
LKAB arbetar bland annat med att utveckla processer för att utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur järnmalms-
produktionens avfall. Att nyttja slagg från stålproduktionen för att producera betongsubstitutet GGBS som i sin tur används
i järnmalmsgruvornas bergförstärkning är ett annat exempel.

1 The Brookings Institution. https://www.brookings.edu/blog/future-development/2019/10/09/double-tipping-points-in-2019-when-the-world-became-mostly-rich-and-largely-old/.
2 Jernkontoret.
3 IEA, Energy, Technology Perspectives, 2020.