Omställningen inom industrin är till stor del en fråga om energi, där tillgången till förnybar energi utgör en begränsning. Till skillnad från många andra länder har Sverige en relativt god tillgång till fossilfri energi vilket stärker svensk industris förutsättningar. En
övergång till förnybara energikällor kräver en omfattande utbyggnad av den globala infrastrukturen, vilket i sin tur även väntas öka
efterfrågan på järnmalm och stål. År 2050 väntas hälften av den globala stålproduktionen ske i elektriska ljusbågsugnar (EAF, electric arc furnace) istället för i masugnar. På marknader med rikliga naturgasresurser är ljusbågsugnar redan vanligt förekommande, eftersom processen nyttjar naturgas i stället för koks. Koldioxidavtrycket är cirka 50 procent mindre med denna teknik. I Europa är masugnstekniken dominerande, vilket innebär att de europeiska stålbolagen står inför ett än mer omvälvande skifte.